Om hösten ser jag färgerna som påminner om ditt hår,
röda, orange:a, bruna löv finns överallt där jag går.
Jag vill inte kliva på dem …de är så fina,
underbara färger som får lilla-j att skina.
Snön faller och kylan består,
värmen från dig, är den enda jag får.
I vintermörkret väcks våra minnen,
för att till våren åter öppna våra sinnen.
Med våren kommer trädens små gröna knoppar,
åter liv från var gren nu ploppar.
Vad är 30 mil jämfört med vårens alla behag?
Inget. Solen skiner för henne …det gör mig så svag.